MT1579 - Materialteknik - Blekinge Tekniska Högskola

1. Beslut

Denna kurs är inrättad av dekan 2023-05-25. Kursplanen är fastställd av prefekten vid institutionen för maskinteknik 2025-05-28 och gäller från 2025-05-28.

2. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs 3 avklarade hp i hållfasthetslära, grundkurs och genomgången kurs i etik och hållbarhet om 6 hp.

3. Syfte och innehåll

3.1 Syfte

Syftet med kursen är att förse studenter med en kunskap och förståelse för materialvetenskapens grundläggande principer och tillämpningar samt att betona vikten av hållbarhet i materialanvändning. Genom att utveckla färdigheter i analys och praktisk tillämpning av materialtekniska metoder, syftar kursen till att förbereda studenterna för att effektivt kunna lösa tekniska problem inom materialvetenskap och fatta informerade beslut i yrkeslivet. Dessutom ska kursen främja en kritisk värderingsförmåga, där studenterna reflekterar över de samhälleliga och miljömässiga effekterna av materialproduktion och användning, vilket bidrar till en hållbar framtid.

3.2 Innehåll

Materialtyper och hur dessa grupperas och klassificeras enligt standarder.
Metalliska material som stål, lättmetaller, koppar och legeringar.
Keramer, polymera material och kompositer.
Mikrostruktur (atomarrangemang, kristallstruktur, defekter)
Kemisk bindning.
Fysikaliska, kemiska, mekaniska och produktionstekniska egenskaper.
Korrosion och korrosionsskydd.
Materialstandard och materialprovning.
Lösningar och fasdiagram.
Deformations- och härdningsmekanismer i metaller.
Materialens applikationsområden, tillverkningsprocesser och livscykelhantering.
Materialval baserat på tillämpningens krav, med avvägning mellan materialegenskaper, produktens prestanda, utformning och hållbarhetsaspekter.

4. Lärandemål

Följande lärandemål examineras i kursen:

4.1. Kunskap och förståelse

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

Redogöra för hur olika materialtyper klassificeras och hur mikrostruktur, bindningar och egenskaper påverkar deras funktion och användning.
Beskriva grunderna i materialprovning och hur provresultat används för att bedöma materialegenskaper.
Förklara hur materialval och vanliga materialbehandlingsprocesser påverkar produktens funktion, tillverkning och hållbarhet, med hänsyn till krav, egenskaper och livscykel.

4.2. Färdighet och förmåga

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

Analysera hur processer, värmebehandling och miljöfaktorer påverkar materials egenskaper och användningsområden.
Utföra mekaniska provningar och analysera resultaten för att bedöma materialens mekaniska egenskaper.
Tillämpa dimensioneringsmetoder och materialbehandlingsprocesser för att optimera materialens hållfasthet, korrosionsbeständighet och övriga egenskaper, med hänsyn till materialstruktur, användningsområde och miljöpåverkan.
Utforma skriftliga rapporter som presenterar lösningar på materialtekniska problem med tydliga, logiskt strukturerade resonemang anpassade för tekniskt insatta läsare.

4.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

Visa förmåga att göra välgrundade materialval som avväger teknisk prestanda, produktutformning, och hållbarhetsmässiga aspekter i olika tillämpningar.
Reflektera över och värdera hur materialens produktion och användning kopplas till hållbar utveckling.

5. Läraktiviteter

Kursen ges i form av föreläsningar, seminarium, laborationer, övningar samt inlämningsuppgifter.
Läraktiviteterna är utformade för att hjälpa studenterna att förstå och tillämpa materialtekniska metoder för att undersöka, bearbeta, förbättra och utvärdera material, vilket sker genom praktiska och analytiska övningar. Dessa aktiviteter förbereder studenterna för att lösa tekniska problem och fatta välgrundade beslut i sitt framtida yrkesliv. Under kursen redovisar studenterna sina kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga både individuellt och i grupp, samt reflekterar över sitt lärande. Skriftliga rapporter ger studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att dokumentera och värdera sitt arbete. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen för att säkerställa det individuella lärandet.

6. Bedömning och examination

Examinationsmoment för kursen

Kod	Benämning	Omf.	Betyg
2605	Laboration	1,5 hp	GU
2615	Inlämningsuppgift	0,5 hp	GU
2625	Salstentamen	3 hp	AF

Kursen bedöms med betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredställande, E Tillräckligt, FX Underkänd, något mer arbete krävs, F Underkänd.

Examinator har möjlighet att muntligen följa upp skriftliga examinationer.

Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete och vid examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen samt kunna redovisa vilken hjälp som erhållits och källor som använts.

I kurstillfällets information inför kursstart framgår i vilka examinationsmoment som kursens lärandemål examineras samt gällande bedömningsgrunder.

Examinator kan, efter samråd med högskolans FUNKA-samordnare, fatta beslut om anpassad examinationsform för att en student med varaktig funktionsvariation ska ges en likvärdig examination jämfört med en student utan funktionsvariation.

7. Kursvärdering

Kursvärdering ska göras i enlighet med BTH:s beslut om frågeställning i kursvärderingar och beslut om process för hantering och uppföljning av kursvärderingar.

8. Begränsningar i examen

Kursen kan ingå i examen men inte tillsammans med annan kurs vars innehåll, helt eller delvis, överensstämmer med innehållet i denna kurs.

9. Kurslitteratur och övriga lärresurser

Leijon, Willy. 2014. Karlebo Materiallära. 15. uppl. Stockholm: Liber. ISBN:978-91-47-100057
Björk, Karl. Formler och tabeller för mekanisk konstruktion: mekanik och hållfasthetslära. Senaste uppl. Märsta: Karl Björks förlag. (www.bjorksforlag.se)

Övrig kurslitteratur tillhandahålls av institutionen.